14 September 2011 ♥
Det är klart att jag tycker det är orättvist att andra har roligt med sin mamma, hittar på roliga saker, skojar med varandra. Jag hade ljugit om jag låtsas som att allt var okej… När jag ser en mamma och en dotter tillsammans så tänker jag på allt jag och mamma kunde ha gjort tillsammans… Men de blir aldrig så längre, ödet ville något helt annat än vad vi ville…
♥
Det har gått ganska lång tid sedan jag skrev här på bloggen, men skriver bara när jag verkligen känner att jag behöver skriva av mig… Det har ännu en gång passerat en årsdag utan dig, en fruktansvärd ag. Jag tror att man någonstans måste acceptera att du faktiskt aldrig kommer komma tillbaka, fast de nu har gått många dagar, veckor, månader och år utan dig så är det riktigt svårt. Speciellt dom dagar som betyder mycket för mig t.ex. student, första dagen på jobbet, min 20års dag, när jag jobbat på tennisveckan i Båstad, vid vissa tillfällen så hade jag bara velat ringa dig och berätta om något roligt som hänt, vi hade delat med oss av roliga händelser… Som en gång när jag jobbade i Båstad i somras, då kom det fram en man till mig och frågade om han bara fick gå igenom med några av hans kunder till Kosta Boda, för dom hade sin loge inne på området. Jag sa nej, eftersom dom varken hade biljetter eller badge. Han bad snällt och att de skulle gå fort och tillslut gav jag med mig, litade på att han var seriös. Såg att han som gick sist och sa hej var rätt lik han som jag pratade med och jag insåg att dom var tvillingar. Efter en kort stund kom dom tillbaka och tackade så hjärtligt för hjälpen, jag fick ett visit kort av honom jag pratade med tidigare, och sa att om jag behövde något så skulle jag gärna höra av mig. Jag tackade dom och ja la ner de i bakfickan och tänkte inte mer på de utan hjälpte andra med sina biljetter och så vida. När jag kom hem så kom jag ihåg visitkortet och tog upp och kollade på de, det stod ”Andreas Ravelli”. Då föll alla bitarna på plats, hans tvillingbror var då Thomas Ravelli och att jag hade diskuterat och pratat med dom under 15 min utan att ha en aning vilka de var, jag kände så klart igen dom men tänkte inte på att de kunde vara dom… Den upplevelsen när jag insåg vilka dom var hade jag velat dela med dig mamma, men du skrattade säkert åt mig när jag stod där med dom och sa bestämt att dom inte fick gå in utan biljett eller badge…
♥
Jag sakna dig varje dag, alltid är det någonting som påminner om dig och vissa dagar är saknaden så himla stor… Det kommer att vara så hela livet ut, jag ska bara försöka hitta ett sätt att kunna leva med saknaden, tomheten och minnena… Det är svårt men jag vet att du stöttar mig, du vill att jag ska leva mitt liv men utan dig så är det svårt…
♥
Nedför kinderna kommer tårarna alltid att rinna…
Ur mina tankar kommer du aldrig att försvinna…
Den dagen mina tårar kommer att torka, kommer jag inte vidare i livet orka…
Du vilar högt uppe i de blå…
Jag ville ej att du ett sånt här slut skulle få…
Djupt i mitt hjärta kommer minnena alltid att finnas kvar,
Från tiden du var så underbar…
♥ Älskar dig så fruktansvärt mycket, mamma! ♥
