Idag är det en sån dag, då jag bara vill ligga under täcket och be om att denna dagen ska ta slut.

Men istället så får jag hålla masken, vara glad som jag alltid brukar.

Men de närmsta omkring mig ser igenom den men jag försäkrar dom att allt är okej.

Ger dem mitt leende och fortsätter att låtsas att vara glad…

Men de vet vad jag saknar, vet vad jag vill.

Älskar dig mamma, från jorden till himlen och miljontals ggr om

Saknar dig varje dag men vid sådana här dagar,

” t.ex. påsk, jul, midsommar, födelsedagar ” som är extra kämpiga.

Känns som att man går i motvind hela tiden, hur länge ska man orka?

Saknar dig så himla mycket mamma, önskar att du var kvar hos oss…

Är de för mycket begärt? 

Jag har fått lära mig att de är okej att gråta, bli arg, falla ihop, sakna och älska... De är okej! 

Glad påsk, älskade Mamma

 

Puss och kram 


RSS 2.0