6 okt 2010
Sitter här och kollar på " I Taket Lyser Stjärnorna " och stor gråter...
Tänker på allt, tänker när det var du och jag, mamma <3
Jag hade kunnat göra vad som helst för att få tillbaka det...
Saknar dig, saknar dig som fan och det ända jag vill är att få dig tillbaka...
Du var en så viktig person i mitt liv och nu finns du inte längre...
När jag tänker tillbaka på allt som har hänt så känns allting som en dröm,
man tänker nej detta har inte hänt mig, det kan inte vara mitt liv...
Sen inser man att det är sant och jag börjar gråta bara jag tänker på det...
Vill inte att det ska vara så här, mamma <3
Jag älskar ju dig <3
Puss och Kram <3
jag måste bara skriva att du är enormt duktig. Det finns inget värre än att förlora en föräldrer.
Jag hoppas du orkar ha samma krafter som du har nu. Och det är jag säker på.
Jag grät när jag läste berättelsen om när du berättar hur det var den sista tiden.
Du är jätteduktig. Ville bara säga det.
Kram
